torsdag, juli 16, 2009

jag hoppade av.






















































































































avgrunden 
öppnade sig 
och pennan föll ur min hand
tog aldrig mark
fortsatte att falla
sovrumsfönstret stod och slog i blåsten
ivriga röster
trängde upp nerifrån gatan
och ville att jag skulle visa mig igen
börja om på nytt
men jag var inte där
jag var någonstans långt tillbaka i tiden
genom mina utspärrade fingrar
såg jag solhästen stegra sig
och gå runt längs himlen
hovarna rörde upp moln av virvlande bladguld
det blå gräset växte högt

(Bruno K. Öijer) 

2 kommentarer: